Frallan börjar agilitykurs

  

En trött liten kille efter sina livs första 2 timmar kurs. 

Jag och frallan har nu hunnit med att avverka kurstillfälle nummer ett på våran kombinationskurs ”nybörjaragility med allmänlydnad”. Frallan har aldrig någonsin gått en kurs förut och det var lite det intrycket han gav väl på plats ”VADFAN ÄRÄ SOM HÄNDER?!?! Var kommer alla hundar ifrån morsan?!” Haha 😝😍

Vi började med 1 timme teori, med att bla gå igenom verktyg man behöver ha innan man ens sätter sin fot på planen, såsom olika belöningar, passivitet osv. Vi var 5 stycken ekipage och alla satt i en halvcirkel och det var svååååårt! Men oj vad nyttigt och precis därför vi går kursen! Frallan fick sitta på sin matta och tugga ben/bli matad med godis/masserad. Det tog nästan 30-40 minuter innan han började slappna av från att ha hängt i kopplet och stretat mot de andra hundarna/pipa högljutt ala Fralla. Men när poletten trillade ner så satte han sig bekvämt och blev tyst och kunde avslappnat titta på de andra hundarna som fortsatte pipa/vara rastlösa och oroliga/morra/skälla. 

I halvlek blev det kisspaus och förflyttning till hallen för den praktiska delen. Då hade ju frallan laddat batterierna lite och började streta i kopplet, vilja till de andra hundarna, men jag upplevde hela tiden att jag kunde få kontakt med honom och utnyttja dom små glimtar av kontakt han gav. Också precis varför vi behövde en sån här kurs, för han tycker denna bit är svår, men Hinderinlärning enkel. 

Inne i hallen drog alla medkursare åt varsitt håll och började direkt fösa upp/in hundar på olika hinder och det blev väl som en chock för både mig och frallan som var sist in i hallen. Vi stog mest och gapade haha. Det kändes som att vi började på maxnivå med störning och det frallan tycker är svårt, men vi lyckades ändå jobba oss ur det och fick till en väldigt bra kontakt och detta värmer mitt hjärta nå enormt ❤️ Oj vad han kämpade för att göra rätt. 

I hallen körde vi bla pyttelite framträning, kamplek/loss, passivitetsträning. Helt enkelt det teoridelen gick igenom. 

Efter ett kurstillfälle skulle jag vilja säga att känslan är att frallan är en mjuk kille, som kan verka hård i skallen men i själva verket är uppe i stress då och blir som en sten, men går lätt att få ner i stress korta stunder som måste byggas på till längre intervaller, så att man kan jobba med honom runt andra människor och hundar. 

Jättekul och vi längtar till nästa tillfälle! 

Annonser
Det här inlägget postades i Frallan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s