Har fina Räsern äntligen hittat hem?

Det dåliga samvetet har pockat på i 1-2 år gällande fröken BC. Inte för att hon inte får tiden, motionen och den mentala utmaningen hon behöver, utan för att aldrig har känts som min hund. De som har känts oss ett par år vet vad jag pratar om.

Jag och collien har alltid varit i ett svajjigt förhållande och skulle ha begärt skilsmässa för 2-3 år sen redan, men jag ville inte fatta ett sånt beslut med en massa gravidhormoner i kroppen.

Nu blev det så, att fröken Räser blev tant och hennes kropp gör henne ofrivilligt till sällskapshund och då försvinner den enda gemensamma plattform vi nånsin haft.

Jag kom precis hem från vad jag tror blir hennes nya hem. Ett par, boendes i skogen, nybliven pensionär, stor tomt och många hundkompisar. Paret har precis förlorat sin BC-hane i sjukdom och av en händelse råkade jag nämna för veterinären att jag funderar på att leta nytt hem till henne. Veterinären hade då veckan innan avlivat detta parets hund och frågade om hon fick ringa och prata med dom om BC-tanten. Och på den vägen är det. Det känns jäkligt bra, för Colliens skull. Nu får hon äntligen vara prinsessa och duga som bara det. Inga brustna drömmar.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/c80/66759219/files/2014/12/img_2096.jpg

Annonser
Det här inlägget postades i Räsern. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s