Vägen tillbaka

Har promenerat lite längre med hundarna och kidsen två dagar i rad. Det går rätt långsamt, men det känns bra. För att vara lite gnällig, så är det magmuskler och ”skrevet” som gör ondast. Fick ganska jobbig foglossning i slutet med lillasyster och det sitter kvar lite. Men oj vad jag njuter av mina barn och av hösten och att få vara hemma ❤️

IMG_1524-0.JPG

Annonser
Det här inlägget postades i Barnen, Frallan, Herr Boston, Nära och kära, Räsern. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s