Fyrbent tillökning

Eller åtta tassar snarare:


Snart 9 veckor gamla dvärgvädurer. Viltgrå-vitöra hona ”Elsa” och hennes kullbror Viltgrå ”Lilliputt”. Dom ska få gå ihop i några dagar till. Till dom vant in sig i miljön och sen får vi skilja dom åt då hanar kan bli könsmogna vid 12 veckor. Han kommer att kastreras vid 6 månaders ålder och därefter när han är steril ska vi försöka sätta ihop dom igen. 

Ungarna har tjatat i evigheter om kaniner och jag har tjatat ännu längre 😝. Så nu har vi ekologiska gräsklippare ❤️. 

Publicerat i Bara jag, Barnen, Kanin | Lämna en kommentar

Sporadiskt bloggande

Det går så trögt nu med att hitta på något att skriva… Men jag gör ett försök:

Huset:


Delade på dom plattor som låg mot huset och grävde ner som mothåll till blivande gruset. Tungt, tråkigt och snart färdigt. Två pallkragar upp så jag kan flytta ut mina grönsaker som vuxit på fönsterbrädan.


Barnen: Vi har gett fröknarna avslutningspresenter. Fick tips av min vän som är lärare, att låta barnen beskriva fröken med egna ord och sen rama in tillsammans med datum, avdelning och namn;


Storasysters ord om en av fröknarna 


Lillasyster om en av fröknarna ❤️

Storasyster har börjat springa ute själv och leka med kompisar. Hon börjar i skolan i höst. Mest är hon glad över det, men också ledsen över att inte få träffa sina kompisar och fröknar. Hon är oerhört sentimental av sig 💔. 

Lillasyster fyller 3 år i september och är som en liten terrier att leva med. Blöjfri när hon känner för det. Vi känner att det inte är värt att försöka muta henne, hon slår bara bakut.
Hunden: Fyller 7 år i höst. Är pigg och glad. Vi tränar massor, umgås och han är så lätt att ha med sig så han får följa med precis överallt 😍


Jobbigt att vara igång hela dagarna 😴

Katterna: Surtanten fyller 7 år i oktober. Opererade bort dåliga tänder och gjorde fint i munnen. Är pigg och glad och myser runt på tomten. En sån där katt som mest är och är väldigt glad över det ❤️

Perserodågan har fyllt 3 år. Han ger mig fler gråa hår än nödvändigt. Det nya är att putta upp vädringsfönstret med hasp på och smita ut på taket på carporten 😒


Han får endast gå ut i sele då han inte håller sig på tomten och han blir så nöjd efter det. Varje dag är han ute och spatserar i långlina.


Jag då? Kvar på samma jobb, 6 nätter kvar till 5 veckor semester 🎉

Publicerat i Bara jag, Barnen, Bostonkillen, Huset, Katten, Katterna, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Återhämtning 

Bostonkillen har axlat den tunga rollen som ensamhund i en familj som alltid haft 2-3 hundar. Han är helt rätt personlighet för det då han är väldigt ”människoorienterad”. 

Jag fick en rejäl dipp i hundintresset efter allt som hänt. Kände att det inte var värt all tid, alla pengar och all emotionell energi man la ner när det bara gick åt skogen hela tiden. Men nu har det vänt. Nu har jag inte två hundar (farbrorn och frallan) jag behöver gå och oroa mig för. Vilket har genererar mycket mer energi, positiv energi till att träna Bostonkillen. Vi kör nosework och agility. Jag skulle vilja ut och tävla i sommar men är avmättad på långa resor, långa väntetider på tävling osv, men kanske får jag ett ryck och anmäler! 

Vi håller för fullt på med tomten/huset just nu. Träd som sågas ner, stubbar som grävs upp, grus som ska läggas runt huset och altantak som ska byggas. 


Det tar mycket tid i anspråk och framförallt pengar, men trots det har jag börjat kika lite på valp ❤️

Publicerat i Agility, Bostonkillen, Frallan, Herr Boston, Huset, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Frukostutsikt

Publicerat i Huset, Katterna, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Orättvisan

Har haft så ont i magen sen i tisdagskväll. Illamåendet står upp i halsen. Mina små älsklingar. 💔

På 9 månader har vi förlorat två av tre hundar. Ingen av dom var friska, så i bakhuvudet fanns hela tiden att det kunde ta slut snart. Farbror Boston fick ett lugnt avslut i behaglig vår-sommarvärme. Bortskämd i dagar innan och somnade lugnt. Men Limpan, älskade frallan, fick ett panikartat slut. Den biten tär så otroligt på mig just nu. Inget jag kunde förutse, inget jag kunde göra annorlunda. Skuldkänslorna är ändå som en filt över mig.

Storasysters ord, ”mamma hoppas verkligen han lever och mår bättre nu!” när vi klev innanför dörren hemma och innan jag hann berätta det värsta. Sedan dess ligger känslorna på utsidan av hennes kropp. Skiftar från glad, pratsam och plötsligt kommer hon ihåg att han är borta och ett högljutt gråtande hörs. Varje dag hon kom hem från förskolan mötte han henne i dörren. Hon kastade sig ner på knä i ytterkläderna och försökte klappa honom medan han lite för ivrigt klättrade på henne och nosade henne i ansiktet medan hon skrattade. 💔. 

Det är så sjukt tomt…

Bostonkillen gick runt och letade efter honom igår med en leksak i munnen. Han sov bort nästan hela gårdagen. Kanske kände han att vi var upprörda? 


Jag är så ledsen lille vän, att jag inte kunde ge dig ett längre liv, utan smärta 💔

Publicerat i Bara jag, Barnen, Frallan, Okategoriserade | Lämna en kommentar

RIP ”Limpan” 2013-2017

Igår på dagen lekte Limpan och storasyster på baksidan. Plötsligt skriker hon ”mamma kom fort! Det är nå fel på Limpan!”

Han kan inte röra sig. Lyfter in honom och han skriker när jag tar i honom. 

Från igår till idag blev han förlamad av ett diskbråck i nacken. Smärtan han hade. När han försökte dra in huvudet i kroppen som en sköldpadda…. På morgonen bestämde jag och veterinären för att sluta behandla och låta honom somna in. Han var utom räddning. Kunde inte ens svälja ordentligt. Nog är nog.

Så liten i kroppen men stor på jorden ❤ Vi älskar dig ❤ 

Publicerat i Frallan | Lämna en kommentar

Förbannat!

Somnade till strax innan tolvslaget inatt med yngsta dottern och vaknar upp vid 00:10 av ett skrapande ljud. Det lät som en plogbil som skrapar is/mot asfalt och så hör jag röster. Dom låter upprörda, stressade. Sätter mig upp i sängen och går sen fram till fönstret i sovrummet.


Det bolmar ut svart rök från grannarnas hus och brandkåren är på plats. Det jag uppfattade som ett billarm i drömmen var i själva verket ambulansen. I huset bor ett äldre par med deras hund. Jag önskar så, att det inte har hänt dem någonting! 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar